Att åka färdtjänst

Vår dotter sitter i en manuell rullstol utan någon extra stöd för nacken. 

I början när hon var drygt 4 år gammal, satt hon kvar i sin rullstol under färden i rullstolstaxi. Men egentligen var detta helt galet just med tanke på att hon inte hade något stöd för nacken på samma sätt som alla de som sitter i bilsäten. Så vi började flytta henne till ett bilsäte där hon fick sitta på en bilkudde som varje rullstolstaxi har men aldrig erbjöd den innan.  Idag är hon mycket större och behöver ingen bilkudde längre.

Det borde finnas tydliga regler eller rekommendationer som styr hur tillståndsinnehavarna skall sitta i rullstolstaxi. 

Chaufförerna får inte lyfta barnen för att inte skada sin rygg men man säger ingenting om att låta ett barn utan nackstöd sitta kvar i sin rullstol under färden utan per automatik börjar haka fast rullstolen. 

Det finns ett antal broschyrer om 

Färdtjänst

Vår dotter har haft färdtjänsttillstånd sedan 2010 när hon fyllle 4 år. Vi har använt tillståndet för att åka rullstolstaxi till och från  sjukhus, olika läkarbesök, simhall, habilitering, nöjen i City, från skolan hem när skolskjutsen inte fungerat och till och från andra aktiviteter. 

Med färdtjänst sparar vår dotter krafter att orka vara aktiv och närvarande på den aktuella aktiviteten istället för att åka med flera olika kollektiva färdmedel dubbelt så lång tid för att komma fram och sedan hem. Det händer också att hon behöver ta med sig hjälpmedel eller en eller flera väskor (såsom simning), och då är kollektivtrafik inget alternativ.

De få tillfällen när vår dotter behöver åka kollektivt, gör hon det med sitt färdtjänsttillstånd som fungerar som SL kort.

I februari 2017 är det dags att ansöka om en förlängning och processen går så här:

1. Vår dotters läkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus har skrivit ett speciellt intyg just för färdtjänsttillstånd.

2. Vi skickade intyget till stadsdelsförvaltningen och där till en handläggare för färdtjänsttillstånd.

3. Handläggaren skickade oss en ansökningsblankett och information om ett möte som kommer att bokas så fort hen fått ansökan.

5. Vi fyllde i ansökan och bifogade ett nytt ID-foto på vår dotter och postade sedan till handläggaren.

4. Dagen efter ringde handläggaren för att boka ett möte med oss föräldrar och vår dotter som behöver närvara eftersom handläggaren inte träffat henne tidigare. I annat fall skulle hon inte behöva följa med.

5. Om allt går bra, får vår dotter ett förnyat tillstånd inom en månad. 

Läs mer om färdtjänsttillstånd på stockholm.se

Skolbyte

I höst kommer vår dotter lämna sin nuvarande skola (en kommunal skola) och börja på en fristående skola.

Vi började planera skolbytet redan i våras eftersom det är så många detaljer att tänka på och iom att vår dotter är den första rullstolsbundna eleven på den nya skolan är det viktigt att skolan får gott om tid att förbereda.

Första kontakt med nya skolan

Att vår äldsta dotter går i samma skola underlättar kommunikationen med skolan. Därför tog vi upp skolbytet med biträdande rektor redan i våras. Vi bestämde oss för ett möte efter skolstarten i höstas och skulle återkomma med exakt datum när höstterminen kommit igång. 

Första mötet med den nya skolan

Mötet med den nya skolans rektor och biträdande rektor ägde rum i oktober och med på mötet var även vår dotters elevassistent från den kommunala skolan. Vi berättade om vår dotter, hennes rörelsehinder, vilket stöd hon har på sin nuvarande skola och hur elevassistenten hjälper henne under dagen. Skolan skulle ansöka om elevassistans i januari/februari och önskade sig mer information direkt från skolan. Vi kunde konstatera att skolan i det stora hela var anpassad men att det fanns några ytor både inom- och utomhus som skolan var osäker på hur skulle fungera.

Planeringsmöte med nuvarande skolan

Nästa steg var ett planeringsmöte med den nuvarande skolan för att främst planera vårterminen men även prata om skolbytet. Skolans ledning var mycket positiv på skolbytet då de tycker den nya skolan skulle passa vår dotter jättebra och de skulle ställa upp med all information som behövs för att underlätta bytet. 

Anpassningar på den nya skolan

Tredje steget var att gå genom den nya skolans inom- och utomhusmiljöer för att stämma av alla befintliga anpassningar och vad mer behövdes anpassas. Genomgången ägde rum i december och med var både rektorn, biträdande rektorn, skolvaktmästaren, vår dotters sjukgymnast och arbetsterapeut och vi föräldrar och sist men absolut inte minst vår dotter.  Genomgången visade att de viktigaste anpassningarna var redan gjorda och bara några mindre justeringar behövdes. SISAB skulle inte behövas alls. 

Det finns ramp till huvudbyggnaden, hiss till matsalen och övriga våningar, låga eller inga trösklar, handikapptoaletter, låga bord, plats att parkera elarbetsstolen/rullstolen, mm. De mindre justeringarna handlar t ex om att hitta ett nytt ställe att hänga upp jackor och väskor under lunchen. 

I klassrummet kommer vår dotter att sitta längst fram och nära dörren för att att lättare komma in och ut. I syslöjdsalen där de flesta bord är höga, kommer hon ett få ett eget lågt bord, i träslöjden kan hon sitta kvar i sin rullstol och snickra, i bildsalen är borden höga men där kan hon använda sin elarbetsstol som är höj- och sänkbar, till matsalen tar hon en hiss och i matsalen får hon hitta en lämplig plats när skolan väl börjar. 

Elevassistans

Vår dotter har heltidsassistans på sin nuvarande skola och vår förhoppning är att hon får detsamma på den nya skolan. Detta eftersom hon verkligen behöver det för sina grundläggande behov och övriga förflyttningar. 

Skolskjuts

Vår dotter byter skola till en friskola som ligger ca 4 km hemifrån så det har blivit aktuellt att ansöka skolskjuts och det har hon blivit beviljad. 

På stockholm.se xxx finns det mesta information som behövs för ansökan men här följer en beskrivning hur vi förstått det hela hittills.

När ett barn behöver skolskjuts till och från en friskola är det föräldrarna som måste ansökan om det. Man fyller i en ansökningsformulär som finns på xxx.

Man får ett beslut per skolår och bara mellan hemmet och skolan. 

Vår dotters beslut gäller rullstolstaxi och i beslutet ingår även en medföljande dvs hennes assistent som hjälper henne in och ur bilen samt med förflyttningar mellan rullstolen och bilsätet. Detta eftersom chaufförerna får inte lyfta tungt, assistenten känner vår dotters behov bäst och hur hon ska förflyttas och iom att vår dotter har en vanlig manuell rullstol utan nackstöd så ska hon av säkerhets skäl sitta i ett bilsäte.

Vi kommer att själv köra vår dotter till skolan på morgonen men hem åker hon med skolskjutsen. Så fort skolan har gjort schemat för lektioner kan vi tillsammans med skolan planera hämtningsschemat och sedan beställer skolan själva skolskjutsen. 

På morgonen har vi tänkt att vår dotter kommer till skolan 15 min. innan första lektionen och möter sin elevassistent. På eftermiddagar kommer personliga assistenten till skolan en stund  innan sista lektionen slutar och sedan kommer  skolskjutsen en kvart senare. 

Best Western City Hotell Gävle

Hotellet verkar inte ha direkt sk anpassade rum för rullstolsbudna men vi har bott i ett av familjerummen som är riktigt rymliga med två stora dubbelsängar. 

Toaletten är inte stor nog att rulla in en rullstol om man behöver hjälp av en annan med förflyttning till toastolen. 

Duschen har duschdrapperi och ingen list på golvet vilket gör det lättare att komma in. Vet dock inte om det finns duschstolar att låna. 
Hissen är stor. 

Det är lätt att rulla in genom entrén och till receptionen. 

Frukostsalen finns i källarvåning. Den är stor och rymlig med gott om plats vid borden.  Allt annat ligger på bordsnivån men juicepressen står på bardisken, alltför högt upp. 

Det finns inga p-platser direkt utanför entrén.

Rehabbassäng på ALB

Astrid Lindgrens Barnsjukhus har en jätteskön rehabbassäng i ett stort och luftigt rum med stora fönsterväggar mot innegården. Vattnet är lagom varmt.

Bassängen har en djup del som börjar lite grundare för att bli ca 2 m djup. Det finns också en ganska stor grund del där små barn kan sitta eller gå. Dessa delar är avskilda från varandra med en ledstång och trappor som leder ner till den djupare delen. 

Det finns en lyftanordning som man kan t ex sitta i och bli förflyttad ner i vattnet. En del av kortsidan i den djupa delen är av glas så att man kan se sig själv i spegel  på väggen mittemot. Detta är bra när man ska göra vissa övningar. Det finns olika redskap att använda i bassängen; badringar och -puffar, plattor i olika storlekar och korvar att flyta på, tunga ringar att kasta ner i bassängbotten  för att sedan dyka efter och hämta upp dem. 

Omklädningsrummen har en brits med lyftanordning, bänkar längs väggar och krokar för kläder. Värdesaker kan man förvara i små låsbara värdeskåp. 

Toaletten i omklädningsrummet är stort och ha ett skötbord.

Duschutrymmet har två duschar och det finns plats för duschstolar. 

Inträde

Man behöver en passértagg för att komma in. Kontakta xx på sjukhuset för mer information. 

Generator Hostel

Vi har hittat en väldigt trevlig vandrarhemkedja, Generator Hostel, med vandrarhem i flera europeiska storstäder. Målgruppen är primärt unga vuxna men bland gäster finns även barnfamiljer, äldre vuxna och rullstolsbundna. Inredningen är modernt och kreativt, enkelt och fräscht. Rummen rymliga, ljusa och med rejääla våningssängar. Det finns även anpassade rum men dem har vi inte ännu testat. De vandrarhem vi har besökt är alla anpassade med låga eller inga trösklar, trapphiss vid behov, breda dörrar mm. Prisnivån är bra och service mycket bra. Vi har alltid blivit vänligt bemötta.

Hittills har vi alltid bokat ett 4-bäddsrum med två st. våningssängar, egen toa och dusch. Toaletten ligger oftast separat och duschrummet är långt och smalt så det fungerar ju inte för en rullstolsbunden. Vi rekommenderar att boka ett anpassat rum istället, alternativt kolla om det finns ett separat anpassat toa & dusch i korridoren. Förvaring har man i stora lådor under sängarna. Hänglås behövs. Krokar på väggarna men risken finns att dessa är placerade för högt upp.

Nedan finns några kommentarer per de vandrarhem vi besökt:

Köpenhamn

  • Entré; inga trappsteg
  • Receptionen finns en trappa upp dit man kommer med hiss eller trappor
  • Hiss; finns bara en så ha tålamod
  • 4-bäddsrum med 2 st. våningssängar; gott om plats i rummet för en rullstol
  • Separat handfat i rummet
  • Långsmalt duschrum
  • Liten toalett
  • Lätt att rulla i de gemensamma ytorna
  • Vandrarhemmet ligger bara några minuters promenad från Ströget

Berlin Mitte

  • Entré; inga trappsteg
  • Receptionen finns på entréplan
  • Hiss; finns bara en så ha tålamod
  • 4-bäddsrum med 2 st. våningssängar; gott om plats i rummet för en rullstol
  • Långsmalt duschrum
  • Liten toalett
  • Anpassat toa & dusch i korridoren som mycket bra; gott om plats, vägghängd duschstol som man kan flytta sidledes, handdusch, spegeln vid handfaten kan man vinkla mm.
  • Lätt att rulla i de gemensamma ytorna
  • Till frukostmatsalen måste man rulla via innegården.
  • Handikapparkering (en plats) precis utanför

Hamburg

  • Entré; flera trappsteg.
  • Separat entré för rullstolsbundna; en vakt måste tillkallas för att öppna dörren och trapphissen.
  • Hiss; tre hissar varav två på entréplan och den tredje en 1/2 trappa ner med trapphiss som en vakt måste öppna. Den hissen och en av de två andra är stora nog för rullstol och 3-4 gäster.
  • 4-bäddsrum med 2 st. våningssängar; smalt så inte särskilt mycket svängutrymme för en rullstol
  • Kombinerat dusch & toa som tillgänglig bara för gående. Dessutom var golvet upphöjd minst 20 cm.
  • Separata tjej och killduschrum i korridoren men inga anpassade dusch & toa
  • Det finns anpassade rum med en säng och plats för en extra säng
  • Handikapparkering precis utanför med 2 st platser
  • Handikapptoan på entréplan låst. Måste be personalen öppna.
  • Frukost; serveras på entréplan
  • Lätt att rulla i de gemensamma ytorna
  • Vakter som hjälper med trapphissarna

Hotel

Att hitta ett bra boende på resan kan vara svårt och då är man tacksam för tips från andra som antingen själv sitter i rullstol eller har barn som gör det.

Så länge vår dotter är relativt ung (född 2006) är det ganska lätt att boka vanliga hotellrum eftersom hennes rullstol är inte så stor och vanlig toa & dusch oftast fungerar bra även för henne tack vare att hon kan gå korta sträckor med vår hjälp.

Vi har bott med eller utan vår dotter på bl a följande hotell som du kan läsa mer om via respektive länk:

  • Holiday Club, Åre
  • Pite Havsbad
  • Ronneby Brunn
  • Djurönäset, Stockholm
  • Generator Hostel, Köpenhamn
  • Generator Hostel, Berlin Mitte
  • Generator Hostel, Hamburg
  • Generator Hostel, Dublin
  • Generator Hostel, Amsterdam
  • Best Western Malmö Arena Hotel
  • Comfort Hotel, Umeå
  • Kolmården
  • Stugby vid Astrid Lindgrens Värld
  • Radisson Royal Blu, Helsingfors
  • Gran Marina, Helsingfors

Ansökan om personlig assistans

Vi ansökte om personlig assistans första gången när vår dotter var 2 år gammal. Till vår hjälp tog vi en jurist från Team Olivia som sedan har fått anställa alla assistenter vår dotter behövt. 

Vi skickade ansökan både till Stadsdelsförvaltningen och Försäkringskassan som båda två kom fram till ungefär samma antal timmar dvs ca 9 timmar/vecka. 

Vi valde att tacka nej till timmarna eftersom vi ansåg vår dotter behöva betydligt mycket flera timmar. Kan verka konstigt att tacka nej men då resonerade vi så. Istället valde vi ansöka om avlösarservice i hemmet som gav oss möjlighet att lämna båda våra döttrar hemma tillsammans med avlösaren när vi behövde uträtta ärenden, gå på kvällskurs eller få lite egen tid. Vår dotter fick först 15 timmar i månaden varav 10 timmar tog avlösaren även hand om storasystern och 5 timmar fick vår dotter vara ensam med avlösaren medan vi hittade på något roligt med storasystern. Efter ett år utökades timmarna till 25 respektive 15. 

När vår dotter var drygt 4 år, ansökte vi om personlig assistans igen och återigen fick samma beslut, 9,22 timmar i veckan, ca 40 timmar i månaden. Den här gången valde vi tacka ja eftersom vi nu hade större nytta av en assistent som kunde följa med till olika aktiviteter istället för att bara hålla sig hemma hos oss eller i närområdet som avlösaren bör göra. 

Hösten 2012 när vår dotter började i 6-årsverksamhet ansökte vi om flera timmar eftersom hennes hjälpbehov var större och av en sådan karaktär som enligt vår och juristens mening inte faller under föräldraansvaret och sådant som barn i samma ålder utan rörelsehinder inte har. 

Hela handläggningsprocessen var den här gången under all kritik. Handläggaren träffade vår dotter en kvart på hennes skola och kom ensam hem till oss för att gå genom vår dotters behov. Utredningen drog ut på tiden och när vi väl fick förslaget var det till 90% en kopia av vår första, 2 år gammal ansökan som till många delar inte längre var aktuell. Detta trots att vi i vår ansökan hade noggrant beskrivit vår dotter hjälpbehov som de var hösten 2012. Vår dotter hade t ex slutat med blöjor flera månader tidigare men handläggaren påstod motsatsen i sin utredning. Vi begärde ett personligt möte med handläggaren och hennes chef och på mötet beklagade de sig att inte ha tid att gå genom allt material mm. 

När vi sedan fick beslutet våren 2013 var det allt annat än vad vi förväntat oss. Nu ansåg kommunen plötsligt att vår dotter som hunnit bli sju år inte alls behövde någon assistans! Man skulle kunna tolka detta som att hon inte längre hade ett rörelsehinder eller att ingen sjuåring kan torka sig efter toabesök, klä av och på sig, sätta på eller ta av sig skorna, gå, förflytta sig mellan stol och säng, mm.